En dag i nostalgins tecken blev det igår. Efter konstaterandet att brasan i Osby inte skulle tändas förrän vid nio, vilket är alldeles för sent för Noah's del, så åkte jag, Noah och mormor till Blekinge på en liten spontantripp. För er som inte vet så är min mor från Blekinge, jag är född där och levde mina första levnadsår i Ronneby innan flytt till Osby. Har alla mina släktingar, i princip, från mammas sida bosatta i Blekinge och har spenderat hela min barndom där. Sommarlov och jular. Vi åkte först till Järnaviks camping för att hälsa på moster Ingrid och Ejbert. Just där är jag faktiskt döpt, på denna camping, ja ni läste rätt. Jag och Noah tog en promenad ner till havet. Gungade lite, tog oss upp till dansbanan. Klättrade upp på klipporna och jag insöp havets doft och mindes tillbaka. Det är nåt speciellt det där med dofter och hur man minns. Jag såg mig själv i huckle, springandes på stranden, på klipporna och hoppandes i vågorna. Jag mindes lek och bus med kusiner, lillasyster och Tjabo (moster Ingrids tax). Jag mindes midsommardans kring midsommarstången, kurragömma på klipporna och i skogsdungorna. Hur vi följde med mamma upp till det gemensamma köket och lagade mat och diskade. Att man vaknade tidigt på morgonen i husvagnen när alla andra sov och tyckte det var det mysigaste i världen. Hur det regnade och smattrade på taket medan man spelade brädspel. Jag mindes mina promenader ner till båtbryggan med Åke (moster Ingrids bortgångne man), hur jag blev totalt nersölad då jag lyckligt sprang i alla regnpölar efter regn och mamma skrattande bara skakade på huvudet. Jag skulle kunna fortsätta i all evighet för minnena bara kom strömmande. Jag stod där på klipporna igår och mindes och kände en sån otrolig lycka strömma genom kroppen. Lycka och tacksamhet över att just jag har fått dom här minnena. Och sen tittade jag på Noah som överlycklig sprang runt bland klippor och dungar och plockade vitsippor och tänkte att just nu får han en massa minnen sparade. Undrar om han kommer stå här om 30 år och minnas och känna lycka över att han fått uppleva detta? Jag vill ge min son fina minnen. Jag vill att han ska få uppleva allt jag upplevt och lite till och känna lycka. Vackra minnen är det finaste man kan ge sitt barn. 

Vi hade en underbar dag i mitt älskade Blekinge. 

Ha en underbar 1 maj. Du är så välkommen.

Anna